Könsbekräftande behandling, tidigare kallad könskonvertering eller könskorrigering, är en process där en person genomgår olika behandlingar för att anpassa sin kropp till sitt upplevda kön. En sådan process kan till exempel inkludera hormonbehandlingar, könsorganskirurgi och bröstkirurgi. Vissa delar av en könsbekräftande process kan falla inom ramen för plastikkirurgi.
Om du vill tala med någon om en eventuell framtida könsbekräftande behandling kan du kontakta din vårdcentral eller någon av de specifika hbtqi-mottagningar som finns i vissa kommuner. Unga personer kan också vända sig till ungdomsmottagningen eller elevhälsan. För mer information om vad som finns tillgängligt där du bor kan du använda 1177.se.
Hormonbehandling
Hormonbehandlingar används för att utveckla sekundära könskarakteristika, såsom bröstutveckling, ansikts- och kroppshår, samt ändringar i röst och fettfördelning. För transkvinnor innebär detta östrogen och eventuellt antiandrogener, medan transmän behandlas med testosteron.
- Östrogenbehandling: Transkvinnor får östrogen för att främja bröstutveckling, minska kroppshår och omfördela kroppsfett till en mer hormonellt feminin form.
- Testosteronbehandling: Transmän får testosteron för att främja utvecklingen av hormonellt maskulina fysiska egenskaper, såsom ansikts- och kroppshår, djupare röst och ökad muskelmassa.
Kirurgiska ingrepp
Kirurgiska ingrepp kan till exempel inkludera genital rekonstruktion, samt bröstförstoring eller bröstborttagning. Vanliga operationer för transkvinnor är vaginoplastik, medan transmän kan genomgå metoidioplastik eller falloplastik. Bröstförstoring för transkvinnor och mastektomi (bröstborttagning) för transmän är vanliga ingrepp.
Här är några exempel på kirurgiska ingrepp som kan vara en del av en könsbekräftande behandling:
- Könsbekräftande underlivskirurgi. I den här kategorin hittar vi till exempel vaginoplastik, vaginektomi, falloplastik och metoidioplastik. Vid vissa typer av könsbekräftande underlivskirurgi tar man bort könskörtlar och kirurgin innebär att man blir steril. Att spara könsceller (ägg eller spermier) för framtida bruk kan ingå som en del av den könsbekräftande behandlingen.
- Mastektomi. Vid en mastektomi tar man bort bröstvävnad. I Sverige kan både transmän och ickebinära få masektomi genomförd av den offentliga vården.
- Förminskning av struphuvudet (adamsäpplet). För transkvinnor kan en förminskning av struphuvudet vara aktuell. Det påverkar både utseendet och hur rösten låter, men det är inte den enda faktorn som påverkar en persons röst. Om man ska genomgå annan röstkirurgi för att göra rösten ljusare kan man göra det samtidigt som man förminskar struphuvudet.
- Stämbandskirurgi. I Sverige erbjuds stämbandskirurgi för att göra rösten ljusare och mer typiskt kvinnlig. Utomlands förekommer också stämbandskirurgi som gör rösten mörkare och mer typiskt manlig, men sådan kirurgi genomförs inte i den offentliga vården i Sverige. Däremot kan man erbjudas röstträning hos en logoped, och hormonbehandling kan också ha en märkbar påverkan på rösten.
- Feminiserande ansiktskirurgi. Detta kan till exempel inkludera näsplastik och läppförstorning. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer för vård av könsdysfori ska den offentliga hälso- och sjukvården endast erbjuda ansiktskirurgi i undantagsfall. Många patienter söker sig därför till den privata vården.
Nya regler kring underlivskirurgi i den offentliga vården i Sverige
Den nya svenska könstillhörighetslagen träder i kraft den 1 juli år 2025 och detta innebär bland annat nya regler för underlivskirurgi för personer med könsdysfori. Kravet på tillstånd från Rättsliga Rådet innan kirurgin kan genomföras tas bort. Istället fattas beslutet om underlivskirurgi av den könsbekräftande vården utifrån de kriterier som finns.
Psykologiskt stöd
Psykologiskt stöd är en viktig del av den könsbekräftande processen, eftersom det kan hjälpa individen att hantera emotionella och mentala utmaningar innan, under och efter behandlingen. Terapi kan också spela en roll i att säkerställa att individen är redo för de fysiska förändringarna.
- Könsidentitetsutredning: Många vårdgivare rekommenderar en könsidentitetsutredning för att bedöma individens psykiska hälsa och beredskap för behandling.
- Löpande stöd: Löpande terapi och stödgrupper kan hjälpa individer att hantera stress och förändringar relaterade till könskonvertering.
Remiss
För att kunna få könsbekräftande vård inom den offentliga vården i Sverige behöver du först få en könsdysforidiagnos. I anslutning till vissa universitetssjukhus runt om i landet finns särskilda könsdysforiutredningsteam som arbetar vid könsdysforimottagningar.
För att påbörja en utredning om könsdysfori inom den offentliga vården krävs en remiss. Det måste inte vara en läkare som skriver den, utan även vissa andra vårdyrken kan skriva remisser, till exempel kuratorn på ungdomsmottagningen. För att få en remiss kan du till exempel vända dig till en vårdcentral, psykiatrimottagning eller någon av de särskilda hbtqi-mottagningarna. I vissa delar av Sverige går det även att skriva och skicka in en egenremiss, även kallad vårdbegäran och egenanmälan, när man är inloggad hos 1177.se.
Olika mottagningar som genomför utredningar om könsdysfori har olika regler för vem som kan remittera dig, så det är bra att kontakta den mottagning där du vill göra din utredning för att få veta vad som gäller hos dem.
På Transformering.se hittar du information om de utredningsteam som finns i Sverige. Transformering.se drivs av RFSL Ungdom.
Juridiska och sociala aspekter
Laglig erkännande
Många länder, inklusive Sverige, har lagar som tillåter juridisk ändring av kön på officiella dokument som födelsebevis och pass. Processen för detta varierar, och många länder kräver vissa medicinska intyg eller ett domstolsbeslut.
Diskriminering
Transpersoner kan möta diskriminering och stigma i samhället. Många organisationer och stödgrupper finns för att erbjuda hjälp och stöd genom hela den könsbekräftande processen och därefter. Många länder har också antagit skyddslagar mot diskriminering på grund av könsidentitet, vilket bidrar till att skydda transpersoners rättigheter.
Viktiga överväganden
Alla medicinska och kirurgiska ingrepp kommer med risker. Hormonbehandlingar kan ha biverkningar som blodproppar och kardiovaskulära problem, och det finns en ökad risk för till exempel viktförändringar, humörsvängningar och blodproppar. Kirurgiska ingrepp har sina egna specifika risker och återhämtningsprocesser, och man riskerar till exempel att drabbas av infektioner, blödningar och komplikationer relaterade till anestesi.
Varje individs resa är unik, och behandlingar behöver anpassas för att bäst möta individens behov och mål. Det är viktigt att ha en öppen dialog med en kunnig vårdgivare för att säkerställa att rätt beslut tas baserat på individens specifika situation.